.JPG)
-the broken beats-
Det råder fleetwood mac-hysteri på redaktionen. tell me lies, tell me sweet little lies. överhuvudtaget är det mycket hysteri just denna lördag. hysteri över att grannen våningen under hotade med vräkning inatt när nyasvarta hade releasefest. "sedan ni flyttade in har saker bara blivit värre!", hysteri över att radiohead bjuder på en multimedial överasskning iomed nya "in rainbows". du söker dig till deras hemsida. laddar ner skivan och betalar vad du vill!
allright, yorke och dom andra har redan pengar så det räcker men kom igen, lägg en symbolisk summa iallafall. mer jazz, mindre elektrodjurljud men minst lika underbart komplicerat!
låtvalen inför kvällens djset på glassfabriken ger också en hysterisk energi. A. spelar "världens just nu i särklass bästa låt" i öronbedövande volym. jag grips av slagssmålsvibbar och måste genast kontra med en annan låt och"ok, den är sjukt bra men allvarligt talat, lyssna på den här och på sticket efter trummorna du vet när dom slår bambabambabam och när sen kören kommer in" o så spelar jag den samtidigt fast i ännu högre volym och sådär håller vi på. klockan 19 får ni höra kontentan, summman och summarum. välkomna.
onsdagens klubb smörrebröd på debaser framstår mer och mer som ett behagligt lugn, en inspiration och ett hårt knytnävsslag sådär mitt i veckan. två danska band, the floor is made of lava och the broken beats spelade. the broken beats gjorde min resterande vecka ännu bättre. precis när någon brevid mig skrek "fattar ni, 90-talet börjar bli sjukt hett igen!" så kändes det som att jag inte ville lyssna på något annt just då. vuxen editorsrock med ett eget modernt 90-talsskimmer. min koncentration delades mellan bra låtar och den fantastiskt vackra kvinnan i grön klänning som spelade tamburin. framöver besöker efterklang klubben. missa inte.
90-tal är dagens ledmotiv. posters, voxpop och antiminimalism.
handtag, famntag, klapp och kyss.
allright, yorke och dom andra har redan pengar så det räcker men kom igen, lägg en symbolisk summa iallafall. mer jazz, mindre elektrodjurljud men minst lika underbart komplicerat!
låtvalen inför kvällens djset på glassfabriken ger också en hysterisk energi. A. spelar "världens just nu i särklass bästa låt" i öronbedövande volym. jag grips av slagssmålsvibbar och måste genast kontra med en annan låt och"ok, den är sjukt bra men allvarligt talat, lyssna på den här och på sticket efter trummorna du vet när dom slår bambabambabam och när sen kören kommer in" o så spelar jag den samtidigt fast i ännu högre volym och sådär håller vi på. klockan 19 får ni höra kontentan, summman och summarum. välkomna.
onsdagens klubb smörrebröd på debaser framstår mer och mer som ett behagligt lugn, en inspiration och ett hårt knytnävsslag sådär mitt i veckan. två danska band, the floor is made of lava och the broken beats spelade. the broken beats gjorde min resterande vecka ännu bättre. precis när någon brevid mig skrek "fattar ni, 90-talet börjar bli sjukt hett igen!" så kändes det som att jag inte ville lyssna på något annt just då. vuxen editorsrock med ett eget modernt 90-talsskimmer. min koncentration delades mellan bra låtar och den fantastiskt vackra kvinnan i grön klänning som spelade tamburin. framöver besöker efterklang klubben. missa inte.
90-tal är dagens ledmotiv. posters, voxpop och antiminimalism.
handtag, famntag, klapp och kyss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar