måndag 24 september 2007

på väg mot något nytt





skiva 1:
new order, movement, factory records, 1981

nog om joy division, ämnet är nästintill uttömt. jag kan konstatera att det är det band som betytt mest för mig, påverkat mig starkast och i min värld det största. Ian hängde sig som bekant till tonerna av iggy pops "the idiot" hemma i vardagsrummet i manchester. Historien slutar lyckligtvis inte där, bernard, peter och stephen beslutar sig för att fortsätta under namnet new order. ingen visste vad som komma skulle, vägen mot något nytt.


den press de tre kvarvarande medlemmarna från joy division måste haft på sig torde varit enorm. det hörs verkligen här, på new orders första fullängdsalbum. musiken dundrar monotont fram, inte många centimeter från joy divisions mörker. bernard summer påstås till och med sjungit genom ett filter på hela skivan som gör att hans röst låter lik ian curtis. dock hör jag här ett annat anslag som inte fanns hos joy division, ett luftigt anslag i toner och framförande som senare skulle komma att representera new orders unika sound.


det är absolut inget mästerverk vi har att göra med här. men visst, ett par av new orders största stunder finns representerade här. inledande popkaramellen "dreams newer end" (med basisten peter hook på sång) samt mörkt futuristiska "senses".


styrkan med albumet är dock vad det skulle resultera i, varifrån det kom samt hur tre unga män från manchester hanterar sin vän samt den mytiska ikonen ian curtis bortgång. en egen identitet som band finns inte fullt ut än på något vis, den kan dock spåras. det är ett ungt argt band under utveckling vi får lyssna till. joy divisions mörker korsat med influenser som senare skulle utvecklas till elektronisk dansmusik. albumet är det klart svartaste new order gjort, något annat skulle knappast varit möjligt. ett stycke modern musikhistoria och en av de viktigaste pusselbitarna till det oheliga äktenskap som senare skulle inrättas mellan rockmusiken och dansmusiken. som sådan pusselbit är movement oumbärligt. som skiva i sig ett strålande och iskallt stycke new wave musik. bit i det alla new ravare därute.

Inga kommentarer: